Tentaveckor…

Och som sådana är dagarna fyllda med plugg. Nätterna med, för den delen.

Häromnatten satt jag uppe till halv två för att göra klart en uppgift inför seminariet vi skulle ha igår, och det ledde till sex sidor anteckningar. Seminariet gick bra, för övrigt. Jag körde på principen att det jag inte hade i faktakunskap kunde jag dölja i känsloargument.

Det verkade funka.

Inte för att det tycks spela nån roll om man säger något alls på seminariet, eller ens är där. De som inte deltagit i två seminarier alls får en (EN) extra fråga att svara på, på tentan. Men jag är inte bitter.

Den här terminen är snart till ända. Min sista termin börjar förvisso innan den innevarande terminen är helt slut, men hey.. det ska fan gå.

Mindset och fokus är vad som behövs.

Den nya terminen kommer leda till en fil.kand. Bara en sån sak?

Att bita ihop, fälla upp kragen och kavla upp ärmarna har jag gjort förut, jag kan göra det igen. Jag är snart klar.

Och till helgen blir jag lite barnledig, liten prins är hos mig på pappavecka (igen) för att somliga stökar till sitt liv alldeles förgjordat mycket. Och då är det ju tur att andra har ordnad tillvaro och kan finnas till hands.

Sen börjar mammaveckan igen, framåt söndag lunch lär han ha blivit tillbakalämnad och så kör vi tentavecka och kursuppstartsvecka och barnvecka på samma gång, why not.

Det blir nog bra det här.