Alltså…

Det är länge sedan jag kämpade mot draken. Länge sedan kroppen var invaderad av gift och kemi. Det är snart ett år sedan jag fick beskedet att draken var död och borta för alltid… Tänk, ett år redan? Det är arton månader sedan jag slutade med gift och kemi. Jag har ännu ”sviter” av behandlingen. Mitt hår som föll av, håller på att växa ut igen. Folk jag känner som inte sett mej innan håret blev tunt och rakt (och grått…) ser lite frågande ut när jag påstår att jag bara har en fjärdedel av det hår jag en gång haft… Men idag var jag hos frissan, det behövdes milt sagt. Och frissan visade mej var min återväxt fanns, nästan 10 cm nytt hår lyfter det tunna håret som finns kvar sen draken…

Hon frågade om hon fick klippa lite på längden för att få fram det nya, friska (lockiga!) håret som kommer ut, inte ända ner till återväxten men ändå ganska rejält. Det fick hon. Sen la hon i en färg som var väldigt nära min egen (utan grått) och klippte. Det blev bra, jag blev nöjd. Det känns superkort, men så var där också ganska mycket slitet som försvann… Det har volym igen och det är lockigt. Det kommer ännu ta lite tid innan spåren från gift och kemi är borta, men snart syns de inte utanpå längre… Och vet man inte om det, så märks det inte nu heller.

frissan

Det här är en ”efter”-bild. Det syns inte längre hur tunt håret är, strax över axelhöjd är det snart normalt igen. Problemet med lockigt hår, är att det måste växa dubbelt så länge för att det ska nå någon längd att tala om. *S*
Men jag är glad att det börjar se ut som vanligt igen, att de yttre spåren på gift och kemi är borta.

Advertisements

5 svar to “Alltså…”

  1. Det ser fint ut! Verkligen jättesnyggt!;)

    Kul att det växer ut igen, och att du blev nöjd!

    Det ser himla lockigt ut!

    /M

  2. Snyggt!!! 😀
    Förstår att det är skönt att vara ännu ett steg närmare ”dig själv”. Håret är trots allt en ganska viktig del av en själv och först efter att man tappat otroliga mängder tror jag man förstår känslan.

  3. Det ser riktigt friskt och fräscht ut. Härligt!

  4. Matz: Tack. 🙂

    Dys: Ja, när det föll av för varje borsttag, när jag såg kala fläckar i hårbotten, när prinsen sa ”jag ser ditt huvud under håret, mamma” var det inte roligt… Uh, det gör ont att tänka på. Tidigare har jag haft så tjockt hår att jag fått exem i hårbotten pga det… Okej, inte helt bra heller men det var verkligen en man. Som sessan har nu, fast lockigt. Och hon har tjockt hår hon också. Sätter man upp det i svans blir diametern minst 2,5 cm. Min är mindre än 1 cm. Då förstår man skillnaden…

    Mia: Tack, det känns mycket bättre nu. Om ett år kanske det är ännu bättre. *S* Hår kan vara ”en värdslig sak” men det känns ändå ganska viktigt. Tycker jag.

  5. Vete tusan om du kan kalla dig ullhårig tant längre med den kalufsen! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: