Stackars…

mej…

Det är syndast om mej i hela världen. Faktiskt.

Känslan kom över mej igår. Känslan av att inget kommer ordna sej nånsin. Det är jättesynd om mej. Och så är allt smutsigt här hemma. Och luktar illa. Jag har fula möbler, fula kläder. Jag är ful. Och tjock. Svullen. Risigt hår. Det finns ingen som ser så eländig ut som jag. Som jag känner mej, dessutom. Ja, jättesynd är det om mej.

Och så vill jag ha schååklaaa!

Tack för det, hormoner. Så snällt.

Det enda positiva med det är att jag numera vet att det går över på några dagar.

3 svar to “Stackars…”

  1. Det är synd om dig när hormonerna spelar dig spratt, men jag kan från säker källa intyga att dina iaktagelser måste vara gjorda med någon sorts filter på. För ingen av dina iaktagelser om hem eller dig själv har kunnat verifierats.

    Slutsats: Filtret ger nog med sig inom någon dag eller så, så att du ser världen ”tvärtom” igen!
    /M

  2. Men kan det vara det som har drabbat mig också? Eller något annat som kanske en kall snöig vinter (ja nu tycker t o m jag att det räcker ;)),

    Hursom så låter det tryggt att du vet att det går över.

    Kram Åse

  3. Hormoner och vinter och trötthet är ingen bra kombination, helt enkelt. 😦

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: