Mera plugg…

och det är tisdag. Jag tycker inte OM tisdagar. (Men en röst i mitt öra på morgonen gjorde humöret lite mer välvilligt inställt)

En promenad med granntanten på morgonen – första gången vi går skogsleden utan Tackan. Hon var med på somliga ställen ändå… I diket under bron, i lervällingen bredvid spången, på vägen upp till långa soffan. Hennes glada ansikte och viftande svans såg vi där… i minnet av hennes schäferhjärta.

Och nej, jag svimmade inte alls. Jag bara satte mig att vila lite. Sådeså.

Väl hemma var det dags för en date på Skype med kurskamraten J, för att få lite ordning på torpet. Vi tar en sak i taget och känner ingen stress och press. Alls. Ha! (Ja, jag var ironisk nu)

Lite, lite slarvar jag… Slösurfar, följer en rubrik, kollar bloggar. Men man ska ta paus. Också.

Efter lunch ska jag sätta fart. På SPSS. Feedback i mailform levererat av standin-handledare. Kanske löser sig mitt lilla dilemma. (Det måste det göra.)

Medan jag äter lyssnar jag på Runrig. Här med en av grundarna som sjunger – inte jättevanligt men ändå inte helt ovanligt. Rory MacDonald.

We
who wrestle the years have
traded our fears for a glimpse
of ecstasy in the dark.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: