Inget är som väntans tider…

Japp. Tålamod är en dygd.

Det gäller i synnerhet på nöjesfält soliga lördagar i augusti?

Vi har varit på Liseberg och åkt karuseller så vi storknade men allra mest har vi väntat på att få åka dem. Och vi har ätit. Sett på folk. Jag såg en person jag inte sett på, tja.. 20 år nästan. Jag blev förvånad över hur… likadan h*n såg ut. Bara lite grå stänk vid tinningarna, men annars samma leende, samma minspel och samma blick av ”full-i-fan”…

Igenkännandet var ömsesidigt, fast jag nog förändrats mer än vederbörande.

Göteborg är en vacker stad. Jag har inte varit här mer än på genomresa, och det är egentligen synd. Det finns så många ställen jag vill besöka, för den delen. Jag är otålig, jag vill vara färdig med skolan och ha ett jobb så jag kan samla pengar på hög… Och resa.

Det finns så mycket jag vill se. Städer, länder, arkitektur, kultur… Bara att sitta på ett soligt café och se på folk. Europa, världen.

Men varje resa börjar med ett steg.

Och idag har vi varit på resa, på äventyr och upplevt saker. Blivit blöta av Kållerado och Flumeride och av regn. Blivit magpirriga av berg och dalbanan. Jag slapp åka tekoppar och jukebox-båda de var snurrgrejor och av sånt mår jag bara illa.

Det är roligt att se (och höra) på folk. På personlighetstyper, på individer, på karikatyrer av stereotyper. Det finns alla sorter. Kaxiga tonåringar, övermodiga killar som vill stajla, fnissiga tjejer som vill bli tröstade, bortskämda skrikungar och kvinnor med tolkningsföreträde, män med dåligt humör… Förutom de vanliga glada spralliga människor av alla kön och åldrar som bara vill ha kul.

Vi hade en bra dag. Inga sura miner (nästan) och inga bekymmer, bara snälla goa ungar och trevligt sällskap.

Uppe vid Ben&Jerrys-fiket sa jag till Å: ”Åh, kolla, du missar ju nästan allt det bästa!” och hon svarade med blicken bortifjärran: ”Men vadå, jag är ju gift” och jag replikerade: ”Men jag menar ju Ben&Jerrys-caféet!”

Hehe, busted eller vad?!

Tokroligt. Vi har skoj, det har vi. Ingen av oss lider direkt av vår GAB (Galopperande AssociationsBanor) utan vi trivs med det.

Som fan.

Imorgon bär det österut, undrar om vi drabbas av jet-lag?

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: