Here it comes…

Here it comes… The nineteenth nervous breakdown…

Jag loggade in på högskoleportalen. Tänkte förbereda mig lite. Fast jag har sommarkurs kvar att göra.

Det borde jag kanske inte gjort. För jag fick en lite hisnande känsla där. Kurslistan och litteraturlistan låg ute. Fy satan, säger jag. Det var som att få ett ton tegelsten över sig.

Men så kändes det lite när jag började också, iofs. En sak i taget. Även om jag då fick låna litteratur av en vän, vilket jag inte har turen att göra i år.

Men det känns tungt ändå. Ibland önskar jag att jag slapp rodda företaget familjen själv. Att allt ansvar ligger på mig om det ska bli mat på bordet och pengar på kontot. Ibland önskar jag att jag inte var ensam vuxen.  Att känna att jag inte ”drunknar” om jag inte presterar, att hyran faktiskt kommer in ändå. Att jag slipper vara ensam ansvarig hela tiden.

Jag tror inte att jag KAN slappna av och känna trygghet förrän jag är färdig med skolan och har ett jobb?

Alternativt vinner högvinsten på lotto. (Men då måste man ju spela också…)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: