Blott en dag,

ett ögonblick i sänder…

Det är så vi lever nu. Jag har försökt hålla mig stark och fungerande, mest för prinsens skull. Försökt att inte tänka på nästa vecka. Försökt att fungera som vanligt.

Det går skapligt, autopilot och förträngning är effektiva och utvecklade försvarsmekanismer hos den ullhåriga tanten.

Men igår förmiddag satt jag med hundens huvud i knät och klappade… Då brast det och det tog en lång, lång stund innan jag kunde samla mig tillräckligt för att fräsa näsan och ta ut honom på en promenad.

När jag kom ut så hade grannens lilla tik nyss gått ut, pärlan blev pipig och glad. Så glad hela tiden.

Då ringde telefonen och en nära vän frågade ”Hur är det idag?” och ja… där brast det igen. Jag brukar inte låta nån höra mig ledsen men… Det gick inte.

Nå, vi tog oss runt en av våra vanliga svängar (ca 1,5 km) och på slutet var det jobbigt för pärlan.

Finaste pärlan. Han är trött, dämpad. Medicinen verkar inte hjälpa. Men ändå glad, vill vara med, leka lite ibland.

Det går så fort.

För fort.

5 svar to “Blott en dag,”

  1. kramashårtochlängesålängeså

  2. U: Tack. (L)

  3. Jag tänker på dig massor och skickar den styrkan jag har till dig den här veckan.

    Kram Åse

  4. Åse – tack. Det behövs, idag har det varit tufft.

  5. KRAM!!!!!:/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: