Jag har kallnat lite.

Inga spindlar existerade varken sent igår eller inatt, så jag antar att jag brutit ryggen på vad det nu är som passerar min kropp för tillfället.

Det märkliga är att sessan förmodligen delar samma virus och är hes som en kråka med en elak hosta medan jag bara har ont i halsen och huvudet, och inte är särskilt förkyld alls. Sen igen, jag brukar varken bli förkyld eller drabbas av konstig feber för den delen. Det händer högst vartannat år eller så.

Solen skiner som en tokig idag och jag har egentligen en hel del skolarbete att ta igen. Men tänker mig ta en kortare promenad ner till ica och tillbaka, mest för solskenets skull. Jag måste ladda tallkottekörteln med lite solljus så jag möjligen kan känna mig lite gladare. Brist på ljus är en bidragande orsak till mitt låga humör, förutom då motionsbristen och plastgipset.

Jag verkligen längtar till jag är fri från kryckor och fotboja. Det går inte att beskriva HUR mycket.

Något jag också längtar efter, eller heter det kanske saknar… är min gamla hunds små egenheter, hans sätt att visa kärlek genom att sitta bredvid som ett sjölejon. Hans tunga huvud i knät. Hans uttrycksfulla ögon och glädje. Hans personlighet, trygghet, närhet och närvaro.

Han fattas mig.

2 svar to “Jag har kallnat lite.”

  1. Jag blir fortfarande sådär andnödsförtvivlad över Aysha. Ibland tänker jag att jag var en idiot som tog hem Snusan som är så himla lik henne. Vill man så kan man ibland låtsas att det inte alls är en ny katt utan den som borde vara här. Och då slår sorgen helt obarmhärtigt ännu hårdare. Jag kan itne ens skriva det här utan att gråta. När lindras sån sorg?

  2. -ME-: Ja, jag känner igen. Såg en annons på en rottistik på blocket som var SJUKT lik min pärla och känslan var direkt: ”Jag vill HA henne” men… ingen kan ersätta. Bara vara sitt eget jag… Och Snusan är ingen ersättning, tids nog kommer hon älskas för den hon ÄR och inte för den hon liknar… Så när sorgen lindras vet jag inte, men kanske när de goda minnena överväger det smärtsamma i att ha tagit farväl?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: