Söndag och söndagsblues…

Som vanligt på söndagarna hittar söndagsbluesen mig…

Det är en dag av väntan, en dag att bara vara lat eller göra ingenting… Om man inte har skolarbete att göra, förstås. Och det har man. Jag läser och blir distraherad, läsningen är i sig intressant men kräver eftertanke och när jag läst tio sidor så kommer det inte in mer i huvudet och jag måste göra nåt annat en stund.

Detta annat får inte ta för lång tid, då tappar jag fokus.

Sådär håller jag på. Samtidigt som jag funderar, dels på det jag läst, dels på annat… På hur liten prins mår, om han varit frisk eller sjuk i veckan. Sånt får jag aldrig veta. När jag skickar sms så får jag inget svar och enda gången det förekommer kontakt mellan prinsepappa och mig själv är när han behöver något.

Jag funderar också på vad jag hade gjort om inte om vore. Då hade jag gått på disputation och haft kul med kurskamrater. Då hade jag varit på väg ut på sjön snart på en kryssning med gott sällskap. Haft roligt, roat mig, skrattat och skålat (?) och bara… varit.

Men det går fler bussar, båtar och tåg. På ett sätt tur, det var ”kaos” i trafiken i huvudstaden under torsdagen och fredagen och nästa gång jag får tillfälle att åka dit upp är det förhoppningsvis inte snökaos utan solsken, värme och långa ljusa kvällar. Eller nåt sånt.

Sker allt av en orsak? Nej, inte om man läser vetenskapsfilosofi och man måste fundera på saker som induktion och deduktion, verifiering och falsifiering, hypoteser och teorier, positivism och hermeneutik…Inte att förglömma hypotetisk-deduktiva metoder, kaos och paradigmskiften.

(Ni fattar varför det bara går att läsa tio sidor utan att få akut förstoppning i hjärnan, va?)

Jag saknar någon att bolla detta med. Som kan mer än jag, som kan få mig både motiverad, inspirerad och taggad att snabbt veta mer, kunna mer. Som har tid att förklara och som ger mig en utmaning och ett motstånd. Mina kurskamrater är ungefär lika förvirrade som jag.

Förvirring är inte av ondo, förresten. Vår favoritförfattare (haha) skriver själv att ”Vi börjar förvirrade och når fram till slutet förvirrade på en högre nivå” (A.F. Chalmers, 1999).

Söndag. Blues. Plugg.

Kramas?

3 svar to “Söndag och söndagsblues…”

  1. Sorry, sweetie, jag får en anafylaktisk chock bara av att läsa uttrycket ” hypotetisk-deduktiv” och svär onda eder över att det är Tros- och livsåskådningsvetenskapen som kommer bli mitt huvudämne. I’ll go there again. Men just nu är jag fredad ett litet tag. Från det i alla fall…

  2. Synd jag inte pluggar med dig, vi hade pratat oss hesa i försöken att definiera allt detta.

  3. -ME-: Jag lovar att inte plåga dig med filosofiska frågeställningar, just nu lider jag av svår allergi mot dem själv…

    Affe: Det är nog troligt, ja. =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: