Supermånen…

Den gjorde inte kaoz med oss. Om det nu var nån som trodde det?

Även om jag sovit dåligt och varit jagad av mardrömmar inatt. Men jorden gick inte under, bävande inte mer än vanligt och vi vaknade inte upp till några domedagsrubriker… Eller ja, det är ju relativt. Jag tror att jag har blivit lite immun mot braskande rubriker på nättidningar och löpsedlar på det senaste… Det har varit för mycket elände, helt enkelt.

Det är inte så att jag tar FN’s pågående insats mot Libyen lätt, eller K(G?)adaffis hot om senapsgas mindre seriöst, eller ytterligare en jordbävning/härdsmälta/tsunami i Japan med en klackspark… Men terrorism, katastrofer, hotande världskrig  och nageltrång har på nåt vis mattat av min kaoz-faktor lite.

Det är ungefär som KBT mot spindelfobi – man mattar av sinnena så de inte längre reagerar för minsta lilla retning?

Jag drar mig innanför mitt skal och fokuserar på det lilla i den stora skrämmande världen. Det som är viktigt här och nu. Skolarbete, en dag i taget, en uppgift åt gången. Mitt hem, min verklighet, min familj.

Omöjliga drömmar och skrämmande omvärld får helt enkelt ursäkta – fortsätt gärna men helst utan mig. För jag har ett liv att leva på det enda sätt jag kan.

En dag i taget. En dag närmare examen för varje dag.

Världen kan vänta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: