Påskafton…

För första gången på jag vet inte när, så firar jag påsk utan liten prins. Utan äggjakt och karta, utan äggmålning och påskpynt. Det var han lite orolig för, han ville fira påsk så som han alltid gjort. Här hemma, för tänk om pappa inte visste hur man gör en äggjakt med karta och tänk om han inte FICK nåt påskägg?

Jag försökte trösta med att hos pappa kommer påskharen med äggen och att det kommer bli precis lika mycket påsk där som här.

Dessutom fyller storprins år idag. Det är 14 år sedan en ljuvlig, underbar storprins såg dagens ljus. Han var så efterlängtad och älskad… Nu är han älskad och saknad.

Och jag… saknar dem båda.

Idag är jag rastlös och påsken som ska vara hoppets högtid är för mig bara en väntan. På barnveckan.

Det borde inte vara så.

Sa jag att jag längtar up, up and away? Jag var där… När The Boss öppnade en alldeles, alldeles fantastisk konsert med ”No Surrender”. Mitt livs första konsert.

Now on the street tonight the lights grow dim
The walls of my room are closing in
There’s a war outside still raging
You say it ain’t ours anymore to win
I want to sleep beneath
Peaceful skies in my lover’s bed
With a wide open country in my eyes
And these romantic dreams in my head

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: