Sådärja.

Back in business. Eller nåt.

En offline-koma utbredde sig över Casa Milou och det irlades en smula. Sista mötet för T4 hölls igår, en utvärdering över dk3 och mässpresentationerna. Vi utvecklade lite fler svar på endel frågor och vi gick igenom vad som var bra och vad som kunde bli bättre – ett väldigt bra möte.

Idag har jag varit på ortopeden för – förhoppningsvis – sista gången. Jag röntgade och fick veta att jag inte har nån ny stressfraktur/spiralfraktur, vilket är skönt. Väldigt skönt. Men jag har en benhinneinflammation i framvalvets fotben som troligen uppkommit pga belastningen efter att ha blivit fri från aircastet.

Åtgärd? Ortopediska inlägg och försiktig motion. Det går över så småningom. Jag får balansera promenadernas takt och längd utifrån hur mycket jag klarar av. Och jag behöver gå ner i vikt, vilket heller inte är nån direkt överraskning och en anledning till att jag så gärna vill kunna börja promenera igen.

Och jo, jag får vänja mig vid att ha ont. Det kanske aldrig kommer försvinna helt.

Tack. Som fan.

För övrigt är det fint, fint, fint. Väder. Och så.

Och jag är ledig i flera dagar nu, visserligen utan prins och utan pengar men vad gör väl det? CSN kommer komma och räkningarna är betalda. Och gratis är gott, havregrynsgröt är nyttigt och billigt. (+ valfritt antal klyschor.)

Det är sommar. Upp med dina händer i luft.

2 svar to “Sådärja.”

  1. Skönt att det inte var så illa med foten, men jag förstår att du tycker att det är jobbigt och att det gör ont. Jag har tänkt en hel massa på dig idag.❤

    Dessutom är det skönt att höra att du verkar relativ nöjd med ditt liv, trots att du får "koka soppa på en spik".

    Allt gott önskas dig!

    Kram

    Tina

  2. Tack, Tina – jag tror att goda tankar idag hjälpte! ♥ Vad gäller det andra, tja. Jag är rätt van. Jag fokuserar på att ha en ”normal” matvecka osv när prinsen är här – resten av tiden äter jag väldigt enkelt och tömmer frysen på rester och handlar bara sånt jag måste. Att gå omkring och vara missnöjd och tycka synd om sig själv skapar bara en bitterhet som får min själ att skrumpna – det drabbar ju bara mig dubbelt då. När hyran och räkningarna var dragna den här månaden efter halva csn och hela bostadsbidraget så hade jag lite över 200:- att leva för till nästa csn kommer. Men hellre det än att behöva skjuta upp några räkningar, faktiskt.
    Och det ser ju ut att lösa sig nu ändå.

    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: