Stad i ljus…

Vi är här och det närmar sig slutet på vår semester… Det känns vemodigt. Vi har en hel dag på oss och sen har vi hemresedagen, som aldrig känns som en ”hel” dag, fast vi inte åker hem förrän vid 17.00

Dagen idag har varit fin, vi tillbringade fem (5!) timmar på Naturhistoriska Riksmuseet, det fanns så mycket att se och uppleva att vi blev alldeles mätta i våra stackars hjärnor… Allt från anorektiska dinosaurier till bergets skatter – via nordiska djur och fiskarter och genom livets resa till sinnenas rum där man kunde kliva in i ett öga bara man vågade ta sig genom den enorma munnen…

Upplevelser och kunskaper och en film på Cosmonova om flygande monster. Endel av dem hade segel på huvudet och andra hade vassa tänder och fakta blandades med 3D-scener som kändes sanslöst verkliga.

Men mamman tyckte det var för lite action på filmen och liten prins höll med: ”Det var alldeles för mycket vetenskaplighet och för lite dinosaurier”. Just så, prinsen.

När vi trillade ut från museet så ramlade vi ner på O’Learys i gamla stan, och där satt ett gäng som kollade fotboll och de vrålade som galningar när deras lag gjorde mål och liten prins som inte tycker om höga ljud blev rädd, han trodde först de var arga. Men efter ett par mål till hade han vant sig vid det också, hjärtat mitt.

Mamman fick en pilsner efter dagens vedermödor och prinsen fick en dricka, lite gott käk slank också ner och sen tog sällskapet vägen över slussen in i söders dunkla vrår, men där gav vi upp och tog oss hem, liten prins var trött.

Imorgon väntar nya äventyr, vi ska kolla på högvakten och kanske armémuseet och möjligen spårvägsmuseet om vi hittar dit. Vi ska åka mera tunnelbana, kanske lite spårvagn också och sen får vi se vad mer det blir.

Och hela tiden har solen skinit på oss och vi har haft ett alldeles fantastiskt sommarväder… Det har varit ljuvligt!

Staden i ljus har visat sig i sommarskrud.

Min resa var mot solen, långt bortom alla slutna rum,
Där allting är oändligt, och alla gränser har förevigt suddats ut.
Jag ville se miraklet, och höra ord som föder liv,
Bli buren av en styrka, som bara växer när jag anat mitt motiv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: