Höst, skola och… vardag.

Mest vardag, rätt mycket skola och väldigt mycket höst.

Ibland blir jag så… trött. På folk. På dolda agendor och konflikter. Jag är så trött på korkade människor och deras sätt. På oförmåga att skilja mellan sak och person och på oförmåga att ta ansvar och reflektera.

Och ja, det är kryptiskt, lika kryptiskt som folks idiotiska statusar på facebook är ibland. Jag känner mig mindre och mindre motiverad att vara aktiv där, faktiskt. Men jag är periodare på forum, och jag tröttnar med jämna mellanrum. Kanske bara dags att ta en paus och befinna mig nån annanstans istället, i verkligheten till exempel.

Verkligheten är ju så vacker, menar jag.

Idag åker liten prinsunge till sin pappa och jag är ensam hemma till söndag. Min verklighet är att jag ska plugga, no shit. Och jag ska fälla upp vindbryggan till min borg. Sen kan livet pågå därute bäst det vill.

The morning sun touched lightly on the eyes of Lucy Jordan
In a white suburban bedroom in a white suburban town
As she lay there ‘neath the covers dreaming of a thousand lovers
Till the world turned to orange and the room went spinning round.

At the age of thirty-seven she realised she’d never
Ride through Paris in a sports car with the warm wind in her hair.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: