Tisdagsblues…

Idag gick litet hjärta till skolan. Det var okej, han mådde bra och hade inte ont. Pappa hämtade på fritids och jag har barnledig vecka. Jag fick rapport om att han inte haft ont på hela dagen. Skönt!

Själv har jag pluggat. Jag har sett en föreläsning och läst inför fredagsseminariet. Och väntat på bedömningen på de två senaste uppgifterna jag lämnat in.

Och stulit några minuter.

Och rastat sessan och ett fluff. Eller hon mig. Barnvaktat min ”gudson” medan GT jobbade. Han är så charmigt obekymrad om livets vedermödor och han får mig att skratta. Kärleksgrisen! ♥

Allt är okej, livet flyter på och jag är i fas med skolan.

Men ändå är känslan sådär svagt blå. Det har varit en tuff start på hösten efter en sommar utan avkoppling och en vårtermin i full fart efter höstterminen som var rena kaoset. Jag är sliten, trött, slutkörd.

Jag har höst i hela kroppen.

Jag längtar bort, upp, iväg, härifrån. Jag drömmer om lottovinst, jag behöver ledigt. Jag behöver lite omtanke, en varm kram och starka armar och en trygg famn. Även jag, alltså.

Superwoman.

”Inside I felt like I was carryin’ the broken spirits

Of all the other ones who lost

When the promise is broken you go on living

But it steals something from down in your soul

Like when the truth is spoken and it don’t make no difference

Something in your heart goes cold”

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: